Follow

Analogt från hösten och vintern

 
 
Wowowow vad tiden går fort! 
Jag som tänkte bli bra på att blogga igen, haha. Jag satt i julas och läste massa gamla blogginlägg och insåg att jag bloggat i tio år vilket är lite galet ändå. Men också så fint att kunna titta tillbaka som i en dagbok och bara läsa om gamla dagar man knappt minns längre. 
 
För ett par veckor sedan lämnade jag in en rulle film för framkallning och jag visste knappt vad som var på den, men det visade sig vara lite blandade bilder från i höst och vinter. Så jag tänkte dela med mig av några favoriter här. Kameran jag fotar analogt med är en Nikkormat och jag fotar på Kodak Portra 400 film. 
 
 
I september när mamma, pappa och Sara var uppe i Stockholm och hälsade på. 
 
 
Vi tog en promenad i Drottningholm och lunchade i solen. 
 
 
Otroligt vackra Olivia och lilla baby-magen en morgon i oktober. Kan inte förstå att lilla Gabriel var där inne då! 
 
 
Vi hade en babyshower för Olivia ☺
 
 
Jag var i alperna på en glaciär för en plåtning, drömmig plats! 
 
 
En solig dag i slutet på december med pappa, Mathias och Sara på västkusten. 
 
 
Januari startade med ett flytta in på ett nytt kontor!
 
 
Två bilder från Glypoteket i Köpenhamn när jag var där under modeveckan. 
 
 
 

En månad som frilansfotograf



 
Tiden går fort när man har roligt, eller vad är det man säger? 
Nu har jag varit 100% frilansfotograf i lite över en månad och det går så mycket bättre än jag kunde våga tro. De senaste veckorna har jag fått tacka nej till flera jobb på grund av att jag inte haft tid. 
 
Och förra veckan fick jag mina bilder publicerade i Vouge! Inte för att låta som den mest klyschiga fotografen någonsin men det är ju ändå en dream come true ☺ Så det ska nog gå vägen detta! 
 
Förra veckan var jag i Köpenhamn med Louise och jobbade/hängde på modeveckan där nere. Sista dagen hängde vi på Glypoteket (bilderna ni ser i det här inlägget) och bara tog in all inspiration som fanns där. Vi satte oss bland statyerna och bara njöt av tystnaden. Verkligen tips om ni besöker Köpenhamn! 



Hello Yasuragi

 
 
Nu loggar jag och Philip ut från mejl, telefon och jobb i ett dygn och checkar in på Yasuragi. Vi två har nog aldrig behövt detta mer än nu, två arbetsnarkomaner ska nu försöka slappna av en stund och fokusera på annat ♥
 

Mycket nytt som växer

 
 
Något som jag tycker om extra mycket är växter. När jag känner mig stressad kan jag börja vattna blommor och rensa bort döda blad och kvistar, plantera om och plantera nytt. Och det är så kul är att skapa nya plantor genom att ta hand om sticklingar, ta hem kastanjer och få liv i avocadokärnor och just nu är hela mitt köksfönster fyllt med såna. 
 
När jag mår bra, då mår också alla växter hemma bra. Och just nu är det mycket nytt som växter, både i mitt köksfönster och i livet! ☺
 
 

En nystart på många sätt

 
 
En utav de sista dagarna 2018 spenderade jag ute vid havet med Pappa, Mathias och Sara. Pappa fyllde år och vi tog en lång promenad i vintersolen. En sån enkel grej som får mig att må så mycket bättre. 
 
Inatt åkte jag in i 2019 (bokstavligt talat, jag satt i en taxi under tolvslaget) och jag är faktiskt lättad att 2018 är över nu. Visst har året bjudit på många härliga studer men någonstans på vägen tappade jag också bort mig själv och de senaste månaderna har varit långa och tunga. 
 
Idag är officiellt min första dag som frilansfotograf på heltid och året kunde ju faktiskt inte börja bättre. Det här har varit min dröm och ett mål sen länge och i år ska jag verkligen sätta mig själv först, fokusera på det viktiga i livet, lägga ner mer tid på såna här dagar vid havet och jobba mindre än jag har gjort de senaste åren. 
 
 

Dan före dopparedan

 
 
Nu är jag tillbaka på västkusten och idag tog jag, pappa, Sara och Philip en promenad i kylan vid havet. Det var friskt trots att vi tappade känseln i tår och fingrar. 
 
Philip flög med sin drönare och vi andra fotade med kameror längs den fina vassen. Så går det när fyra kreativa själar tar en promenad tillsammans...
 
 
 

Vinterpromenad

 
 
Snön gör allt så mycket finare på vintern. I måndags tog jag en promenad i solnedgången (runt 13:30, haha) och tog med mig kameran för att knäppa några bilder. Jag mötte inte en enda människa, snön knastrade under fötterna och en trana flög förbi. Så mysigt ändå. 
 
 
 
 
Efteråt tog jag en kopp te på min något varmare balkong nära värmelampan som stod på högsta temperatur ☺ 
 
 

Dimmiga dagar

 
 
Det känns som att jag blinkade och helt plötsligt var det mitten på november. Jag har jobbat mycket det senaste men nu har jag äntligen lite semester, vilket verkligen är så välbehövligt! 
 
Jag valde att spara en vecka av sommarens semesterdagar och även om sommaren kändes kortare så känns det så värt nu ju ☺
 
Förra veckan gjorde jag ett roligt jobb tillsammans med Kakan där vi fotade ute vid Saltisbadet. Det var så vackert och dimmigt! Jag ska visa er de bilderna när dem kommer ut men tills dess kan ni få kolla på den här bilden från dagen. Dimman gjorde sig verkligen på bild! 

Några sommarbilder från den analoga kameran

 
Det är lite galet att man redan har glömt av vilken fantastiskt varm sommar det var. Jag och Philip badade vid bryggan där vi bor mellan att jag var utomlands och han var utomlands på jobb. Story of our lives, haha. 
 
 
 
Jag var i Båstad på tennisveckan med Frida och gjorde ett filmjobb. Vi bodde i den här villan med fina solnedgångar ute på balkongen. 
 
 
Jag spenderade mycket tid hemma på västkusten när jag kunde. 
 
 
 
Vet inte hur många gånger jag badade i sjön, och en gång åt vi våfflor efteråt. Mums!
 
 
 
Jag var på Gröna Lund med Alma, Julia och Alice och dansade till Oskar Linnros. Det var så mycket folk! Och jag kände att jag har gått på alldeles för få konserter det senaste. 
 
 

En härlig långhelg i London

 
Förra veckan åkte jag till London tillsammans med mamma och Sara ♥
 
 
 
Vi promenerade mycket, genom staden och de stora parkerna. Vi hade sån tur med vädret, det kändes som sommar igen! 
 
 
 
Jag fick tips från Louise att åka till Portobello Road och det var magiskt där!
 
 
 
Vi åt potatis på pinne. 
 
 
 
Vi gick på teater, den magiska föreställningen Harry Potter and the Cursed Child. Det var riktigt, riktigt bra! 
 
 
 
Så mysigt ♥
 
 
 
Så härligt att få några till varma kvällar innan vintern tar över. 
 
 
 
Vi tog en tur upp i Tate Moderns utkikstorn, supertips för er som ska besöka London. Helt gratis och superfin utsikt över staden! 
 
 
Den här bruchettan var det absolut godaste jag har ätit på väldigt länge! 
 
 
Världens mysigaste ♥
 

Chamonix

 
 
 
I onsdags efter att vi fotograferat klart ett jobb i Chamonix så passade jag på att ta en lång promenad genom staden. Det kändes lite som en fantasistad, det var så idylliskt det bara kunde bli och min kamera smattrade förfullt, hehe. 
 
 
 
Jag vill redan åka tillbaka, vilken magisk plats! 
 


Samlar energi

 
 
 
I onsdags kväll fotograferade jag ett event i stan och efteråt åkte jag hem till Louise och vi drack te, pratade om livet och jag redigerade bilderna från eventet. Det gav mig verkligen så mycket energi, vilket är en bristvara hos mig just nu. 
 
På morgonen tog vi en magisk promenad ute i skogen och över åkrar, jag fotade Louise (och gulliga kossor) i morgonljuset. Det var magiskt! Lägger upp de bilderna på Louise i veckan också. 
 
Sedan åt vi en stor brunch och åkte in till stan där vi fikade på Rosendals Trädgård och bara gick runt bland alla blommor och samlade energi. Så välbehövlig dag ☺
 
 
 

Idyllen

 
 
Ta cykeln ner till sjön med vännerna, långklänningen fladdrar i vinden och blir smutsig när den fladdrar in lite i cykelhjulet. Solen värmer, grusvägen knastrar och det doftar sommar och grillat. Kan det bli mer idylliskt? 
 
Även om vi hade en betydligt kyligare vecka (kanske mer realistisk med tanke på vilket land vi bor i) så lever jag liksom kvar i dessa sommarkvällar vi fick i maj. Ett maj som gick till historien med antal soltimmar och värme. Och det tackar jag för!! 
 

Middag i trädgården och en promenad vid vattnet

 
 
Kan ni förstå att den här sista bilden är tagen strax innan 23:30? 
Ja, det är klart ni kan, men ändå!! Wooo! 
 
Lyckan som infinner sig i min kropp när himlen liksom aldrig blir riktigt mörk - den växer med varje kväll just nu. Och även om jag var halvt sjuk den här kvällen och egentligen kanske inte hade energin att hänga med massa nya människor, så gjorde jag det ändå. Och vad glad jag är för det. Louise tog med mig på en middag hos hennes kompis Kevin, tillsammans med massor av andra härliga människor på Lidingö. 
 
Vi spelade lite badminton, lagade mat, plockade blommor till bordet, tog en promenad vid vattnet sent på kvällen och bara var i stunden. Så himla härligt!
 
Hoppas att ni har haft en fin dag idag ♥

Sommarkvällar vid sjön


 
 
Det är något magiskt med att komma hem till familjen, huset och sjön där jag växte upp. Oavsett hur många gånger jag flyttat nu de senaste åren så kommer ju alltid detta vara hemma. 
 
Det är som att jag också glömmer av hur vackert det är ändå. När jag var van vid de här vyerna varje dag på sommaren bara för några år sedan och blev bortskämd med att spendera sommarkvällar vid sjön, bara 5 minuter hemifrån. Det är nog det jag saknar mest i Stockholm (förutom familj och vänner), naturen och känslan av att gå genom skogen och åka längs med alla ängar och fält på kvällarna. Det finns inget som kan få mig att känna mer lugn i kroppen. 
 

På roadtrip från Stockholm till Göteborg




Igår skulle jag egentligen tagit tåget hem till västkusten på kvällen efter jobbet, men Philips pappa var uppe i Stockholm på visit och erbjöd mig skjuts hem istället för att jag skulle ta tåget! Och jag som tycker väldigt mycket om att åka bil tackade ju självklart ja. 

Så vi körde hans cabbe med taket nere hela vägen till Göteborg. Vi hörde fågelkvitter och kände doften av skogen hela, hela vägen, vilket man ju vanligtvis inte gör om man sitter inne i ett tåg eller i en bil. Vid nio på kvällen tog vi en bensträckare här vid Braehus där bilderna är fotograferade. Älskar dessa varma sommarkvällar!! Lovar er massor av sommar-kvälls-bilder nu i några månader framöver, kan inte få nog av den känslan jag har när solen är sådär varm och det känns som att tiden står lite stilla. 
 
 

I torsdags sprang jag i 9 minuter

 
 
I mars 2017 skadade jag mitt knä. Mitt i vardagen. Jag gjorde ingenting annorlunda egentligen utan när jag skulle kliva över ett fysiskt hinder halkade jag och vred knät så att mitt korsband i princip gick av. 
 
Bara ren otur. 
 
Jag har egentligen inte skrivit så mycket om det här. Det finns nästan inga bilder eller fysiska bevis (jo okej, oändligt massa kvitton/papper/läkarintyg/sjukskrivning osv) men jag har egentligen ingenting att titta på förutom några siffror och bokstäver på papper och mina ärr på knät. 
 
Den 10 oktober 2017, efter många om och men och kansken och hit och dit, opererade jag mig. De tog muskler från baksidan av mitt lår och skapade ett nytt korsband åt mig. Sedan var jag sjukskriven i ungefär 6 veckor. 
 
Innan dess hade jag gått och tränat knät hos flera sjukgymnaster i olika delar av stan (mitt i detta köpte vi en lägenhet och flyttade också). Jag tror att jag började gå hos sjukgymnast i april, så lite drygt ett år sedan nu då, för att bygga upp knät och musklerna omkring innan operationen, men också för att förbereda mig på de saker jag inte skulle kunna göra efter. 
 
Jag är en människa som tar ganska lätt på såna här situationer. Inte för att jag har opererat mig förut, men det var bara vid ett eller två få tillfällen som jag egentligen var orolig över hela situationen. Jag var inte ett dugg nervös innan operationen (min läkare blev typ orolig för att jag inte var nervös haha) och generellt hanterar jag stress och press väldigt bra, vilket jag är tacksam för. 
 
Det kanske är därför jag inte haft ett behov av att dokumentera den här lilla resan jag har gjort tillsammans med mitt knä. För att jag inte riktigt kände att det var en big deal. Och jämfört med väldigt mycket annat här i livet så är det ju inte det. 
 
Men i torsdags. I torsdags sprang jag i 9 minuter. 
Utan att halta. Utan att få ont. Utan mer svullnad. 
 
Det var en nära-döden-upplevelse med tanke på att min kondition inte är bra. Men jag och mitt knä klarade det. 
 
Eftersom att ni inte har hängt med på den här resan så kan ni ju inte förstå vilket steg det är för mig. Och jag har väl aldrig varit den typen av person som springer och kommer nog aldrig bli det (verkligen inte, haha).  
 
Men med tanke på att jag knappt klarade av att ställa mig upp för ett halvår sedan så kändes det plötsligt så stort. För 3-4 månader sedan var jag tvungen att vila efter att ha gått upp för en trappa. I mars klarade jag precis att springa i 2 minuter (med 30 sekunders paus mellan minuterna). 
 
Jag vet egentligen inte vart jag vill komma med detta, men jag vill bara ge en stor eloge till alla er där ute som någon gång skadat sig eller behövt vända sitt liv lite upp och ner på grund av en tråkig slump eller otur. Och ni som kanske är där just nu. 
 
Kram!!
 

Vårkänslor på balkongen!

 
Min blus hittar ni här! (adlink)
 
 
Idag har spenderat dagen hemma för mig själv. Så härligt ändå!
Jag har varit nere i källaren och plockat fram lite sommarkläder, planterat olika frön och blommor (och kastanjer) på min balkong, läst några tidningar, kollat på serier med mina fönster öppna och bara tagit det lugnt. 
 
Är lite kär i min balkong förresten, så ni kanske får se rätt mycket av den i sommar... 
 

En tur i skärgården

 
 
Igår var jag och Philip lediga (för en gångs skull samtidigt) så vi passade på att ta en båt ut till skärgården på eftermiddagen och åt middag ute i ett soligt Vaxholm. Det var kyligt i luften men vi kände verkligen att våren var på väg. 
 
Nu börjar ju vår/sommar perioden vilket betyder att jag och Philip inte hinner ses särskilt mycket då vi båda jobbar mycket och på olika platser i världen. Fantastiskt kul för oss som individer men lite tråkigt för oss som par i en relation. Så då gäller det att ses så mycket som möjligt och göra det bästa av de dagarna vi får tillsammans. 
 
Nu jobbar jag hela helgen och på måndag åker Philip till Frankrike och är sedan borta i fyra veckor där och i Göteborg på jobb, sedan har vi ungefär en dag tillsammans hemma i Stockholm innan jag åker till Berlin i en vecka på jobb och sedan rullar det på så ungefär till september för oss. Förutom två veckor i augusti som vi skall spendera tillsammans!! (woho!) 
 
Därför betyder de här vardagliga små äventyren så mycket för mig, att bara så hänga, äta, promenera, kramas och prata om allt tillsammans ♥
 

Vårkänslor i luften

 
 
Älskar såna här kvällar med vårkänslor i luften som bara får mig att längta ännu mer efter oändliga sommarkvällar och ljusa nätter. Speciellt med människor jag tycker om så mycket som den här pärlan ♥ 
 
Hoppas ni alla hade en fin och solig dag idag! 
 

Tidigare inlägg